Åbo och Salo gav sitt stöd till byggandet av ekokraftverket

Pressmeddelande 09.10.2017

Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab
Salon Kaukolämpö Oy
Salo stad
Åbo stad

 

Åbo stad och Salo stad ger grönt ljus åt Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab:s (LSJH) och Salon Kaukolämpö Oy:s ekokraftverksprojekt. LSJH och Salon Kaukolämpö planerar att grunda ett gemensamt ägt företag som bygger ett ekokraftverk till Korvenmäki i Salo. Ekokraftverket skall utnyttja samhällsavfallet från sydvästra Finland.

Åbo och Salo ställer sig positivt till LSJH:s och Salon Kaukolämpös ekokraftsverksprojekt. Ärendet behandlades måndagen den 9 oktober av stadsstyrelsens koncernsektion både i Åbo och Salo samt vid stadsfullmäktiges aftonskola i Salo.

– Enligt Åbo stads uppfattning finns det ett verkligt behov för en regional avfallshanteringslösning och att verkställa byggandet av ekokraftverket i Salo är funktionellt väl motiverat, konstaterar Åbo stads biträdande stadsdirektör Jarkko Virtanen.

Åbo stad förutsätter att LSJH binder sig till att vid sidan av energiutnyttjandet inleda även lösningar som grundar sig på cirkulär ekonomi i syfte att främja materialåtervinning av avfall. LSJH bör vidare fästa uppmärksamhet vid att värmelasten som bildas utnyttjas så effektivt som möjligt.

Det regionalt betydelsefulla projektet innebär besparingar

LSJH och Salon Kaukolämpö planerar att förverkliga Sydvästra Finlands ekokraftverk som ett gemensamt ägt företag som inte delar ut dividender. Projektet beräknas spara in 4 miljoner euro om året i avfallshanteringskostnader jämfört med den nuvarande nivån.

Enligt Åbo bör företaget planera utdelningen av den ekonomiska nyttan på ett sådant sätt att prissänkningar riktas så att de uppmuntrar kunderna till att källsortera. En del av resultatet borde reserveras till att utveckla tekniska och funktionella lösningar som främjar cirkulär ekonomi samt till att stöda förverkligandet av investeringar som stöder dessa.

– Fastän verksamheten bedrivs i företagsform har företaget ansvar för att stöda regionens riktlinjer för hållbar utveckling. Den indirekta regionalekonomiska målsättningen är att fungera som en plattform för nya affärsmodeller som baserar sig på lösningar för cirkulär ekonomi, påminner Virtanen

Enligt Salos stadsdirektör Lauri Inna skulle förverkligandet av ekokraftverket vara oerhört betydelsefullt för näringslivet i Salo, både med tanke på de arbetsplatser som den ger upphov till och som en del av ett bredare cleantech-kluster.

– Ekokraftverket som nu planeras är landskapets gemensamma projekt och i genomförandet strävar vi till en win-win-lösning som gynnar alla parter, summerar Inna.

­LSJH:s verkställande direktör Jukka Heikkilä berättar att projektet nu kan fortskrida med beaktande av städernas förhandsställningstagande.

– ­LSJH har ansökt om miljötillstånd till ekokraftverket. Till näst kallar vi till bolagsstämma, där det görs beslut om att grunda ett gemensamt ägt företag. Det är meningen att det gemensamt ägda företaget grundas ännu i år och att ekokraftverket kan tas i användning i slutet av år 2020, berättar Heikkilä.

Avfall som inte går att återvinna blir till förmånlig närenergi

Varje vardag transporteras 350 000 soppåsar med brännbart avfall till LSJH:s avfallscentraler. Från detta avfall har invånarna redan sorterat bort det avfall som går att återvinna. Utgångspunkten för hur avfall sorteras och utnyttjas är enkel: Farligt avfall tas skilt till säker behandling och allt avfall som går att återvinna sätts i materialåtervinning. Resten av avfallet är brännbart, det vill säga att det utnyttjas vid energiproduktion.

– Vi vill inte ha återvinningsbara material till ekokraftverket, utan materialen fås i kretslopp på bästa möjliga sätt genom att invånarna sorterar dem separat redan där avfallet uppstår, alltså hemma, konstaterar Heikkilä.

I ett regionalt ekokraftverk ger det brännbara avfallet från hemmen närenergi, så ekokraftverket skulle ersätta fossila bränslen i basenergiproduktionen. Anläggningen skulle ha en modern och driftsäker förbränningsteknik.

– Vi ser det som en bra sak att projektet framskrider. I framtiden kunde vi erbjuda våra kunder förmånlig fjärrvärme med en stabil prisnivå, kommenterar Jarkko Niemi, verkställande direktör för Salon Kaukolämpö.

Slaggen från ekokraftverket går också i materialkretslopp bland annat som råvara för byggmaterial,
och de metaller som tas tillvara från slaggen återvinns som råmaterial av metallindustrin.