Åtgärderna för att effektivera behandlingen av deponigas fortsätter i Korvenmäki

På Korvenmäki avfallscentral tog man i förra veckan i bruk en fackelbrännare som ska effektivera behandlingen av deponigas och samtidigt minska luktolägenheterna i området. Arbetet med att effektivera gasinsamlingen fortsätter med borrning av gasbrunnar, vilket påbörjas i dag. Tre 15 meter djupa gasbrunnar ska borras i avstjälpningsplatsens fyllnadsområde. Under arbetets gång kan det spridas lukt i omgivningen, då kanalerna grävs inuti avfallsfyllnaden.

Åtgärderna för att effektivera behandlingen av deponigas fortsätter på Sydvästra Finlands Avfallsservices (LSJH) avfallscentral i Korvenmäki genom borrning av nya vertikala gasinsamlingsbrunnar. Borrningsarbetet inleds i dag tisdagen den 20 mars och fortsätter veckan ut. Förutom de tidigare fyra vertikala brunnarna borrar man nu tre nya 15 meter djupa gasbrunnar inuti avfallsfyllnaden. Under arbetets gång kan det uppstå luktolägenheter i Korvenmäki-området.
– Ibruktagningen av gasbrunnar effektiverar behandlingen av gas och minskar mängden luktolägenheter. I nästa byggnadsskede under sommaren 2018 installeras suglinjer i de nya gasbrunnarna, genom vilka man kan suga upp ännu mer gas från avfallsfyllnaden för vidarebehandling, säger Joonas Yli-Tolppa, byggingenjör vid LSJH.

Behandlingen av deponigas effektiverades redan förra veckan, då en fackelbrännare togs i bruk på avstjälpningsplatsen. I fackelbrännaren förbränns gasen i ca 1 000 grader. Med hjälp av fackelbrännaren kan man behandla gaser som även innehåller föroreningar och göra dem ofarliga. Sådana gaser har tidigare förhindrat utnyttjandet av gas i biogasanläggningen. Fackelbrännaren tros också minska mängden luktolägenheter.

På Korvenmäki avfallscentral har man tagit tillvara på deponigas från slutdeponin sedan 2009. Gasen som tas tillvara innehåller metan och luktande föreningar och har behandlats i biogasanläggningen.
– Tillvaratagandet av gas har de senaste åren effektiverats genom flera olika åtgärder, som t.ex. genom att förbättra gasinsamlingsnätet såväl horisontalt som vertikalt, försluta ungefär ett hektar av avstjälpningsplatsen med en tät ytstruktur samt prova olika avfallstäckningsmaterial, förklarar Yli-Tolppa.

Merparten av avstjälpningsplatsens miljöpåverkan beror på biologiskt nedbrytbart och organiskt avfall i samhällsavfall. Eftersom avfall som innehåller nedbrytbart organiskt material inte längre placeras på avstjälpningsplatsen sedan början av 2016 börjar uppkomsten av deponigaser och lukter så smått att minska. I dag utnyttjas allt brännbart avfall från fastigheter som energi istället för att placeras på avstjälpningsplatsen.