Avfallet hör hemma i avfallskärlet eller på sorteringsstationen, inte i eldstäder eller skräpbränningstunnor

Pressmeddelande 15.2.2021:
Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd

Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd påminner om att det är förbjudet att göra sig av med avfall genom att bränna det eftersom det orsakar miljö-, hälso- och trivselolägenheter. Förbudet ingår i områdets avfallshanteringsföreskrifter och omfattar avfallsbränning både utomhus och inomhus i eldstad.

Ren luft är en grundläggande förutsättning för välbefinnande och trivsel

Även om en del avfall i sig är ofarligt, kan det vid förbränning bilda ytterst giftiga föreningar. Dessutom uppstår vid förbränning alltid koloxid-, partikel- och kolväteutsläpp som är skadliga för hälsan.

Avfallsbränning hemma i öppen eld eller i eldstad försvagar märkbart luftkvaliteten till följd av att utsläppen sker på så låg nivå. Speciellt under dagar med svag vind och köld stannar röken i närområdet och tar sig också in i lägenheterna.

Den som bränner avfall kanske motiverar sitt val med att avfallet ger energi för uppvärmning av hemmet, eftersom avfall också bränns som energi i kraftverk. Kraftverkens brännugnar och hemmets eldstäder är ändå inte jämförbara. I hemmets eldstad eller vid bränning utomhus blir temperaturerna inte tillräckligt höga för att uppnå ren förbränning, och utrustningen som renar rökgaserna saknas också. I anläggningar för avfallsförbränning är förbränningstemperaturen 1 200 grader och anläggningarna är försedda med utrustning som renar utsläppen i en process med många skeden.

Bränning av avfall i hemmets eldstäder ökar risken för sotbrand

När avfall bränns i en eldstad är processen inte ren och därför bildas mycket sot i eldstaden och i skorstenen. Sotet fungerar som isolering och försvagar värmeledningen på eldstadens ytor, vilket leder till att man måste bränna mer för att få värme i bostaden. Om man fortsätter att bränna avfall och skräp ökar sotlagret och isoleringen, varvid det normala sotningsintervallet för eldstaden inte nödvändigtvis räcker till för att hålla sotet borta. Sot är icke förbränd energi som samlas på eldstadens och skorstenens ytor och därför måste man också sörja för sotningen.

När sotet värms upp utvidgas det och i något skede kan en sotbrand uppstå. En sotbrand i skorstenen är farlig, eftersom temperaturen i skorstenen stiger till omkring 1 000°C. Det brinnande sotet kan då täppa till skorstenen och öka trycket så att skorstenens konstruktioner ger vika och branden sprider sig i byggnaden.

Vad kan man bränna hemma?

I tätorter är all slags bränning av avfall förbjuden.

Utanför tätorter får man i öppen eld bränna små mängder torrt ris, vass, torra löv och kvistar. Det är också tillåtet att bränna ofarligt brännbart avfall från jord- och skogsbruk, såsom torr halm och hyggesrester samt obehandlat träavfall.

Om du planerar att bränna ris, vass eller dylikt på din fastighet och rökutvecklingen är avsevärd, är du enligt räddningslagen skyldig att underrätta räddningsverket i ditt område om detta innan du börjar. Även efter denna anmälan sker bränningen alltid på eget ansvar och inte med tillstånd av räddningsmyndigheten. När varning för gräs- eller skogsbrand råder i området är bränning förbjuden. Kontrollera gällande varningar till exempel på Meteorologiska institutets webbplats.

I fastighetens eldstäder kan man bränna torr ved med gott drag, utan att låta elden pyra. En liten mängd papper kan användas vid tändningen. På så sätt brinner veden så rent som möjligt och invånarna drar nytta av värmen utan onödig rökutveckling och dålig lukt.

Spara på naturresurserna och återanvänd material

Återvinningsbart avfall, såsom papper och metall samt kartong-, plast- och glasförpackningar, ska sorteras separat och slängas i de avsedda allmänna insamlingspunkterna eller i det egna husbolagets avfallskärl. Det insamlade råmaterialet används istället för nya råvaror vid tillverkning av produkter eller material. Detta sparar på naturresurserna och minskar energibehovet vid råvaruanskaffning och sänker på så sätt också koldioxidutsläppen. Med hjälp av rätt slags avfallshantering kan man dessutom försäkra sig om att avfallet inte orsakar fara eller olägenheter för naturen eller människors hälsa.

Avfall som inte kan återvinnas ska slängas i fastighetens insamlingskärl för brännbart avfall. Energin som fås från avfallsförbränning i kraftverken ersätter å sin sida energi som producerats med fossila bränslen och minskar därmed koldioxidutsläppen.

Många slags avfall tas emot gratis på Sydvästra Finlands Avfallsservices sorteringsstationer

I kommunerna som äger Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab finns totalt 12 sorteringsstationer, från Utö till Yläne. På stationerna tar man emot över 30 olika avfallsslag. Sorteringsstationerna finns i anslutning till avfallscentralerna i Toppå i Åbo, Korvenmäki i Salo, Isosuo i Reso och Rauhala i Pargas, samt i Auranmaa, Houtskär, Kimitoön, Korpo, Pemar, Bjärnå, Yläne och Mörttilä på Utö i Pargas.

Till sorteringsstationerna kan hushåll avgiftsfritt föra farligt avfall (högst 50 liter eller kilo), träavfall, tryckimpregnerat virke (högst 1 kubikmeter), metallskrot, räfsavfall, ris och kvistar samt skadliga främmande arter.

Till det avgiftsfria avfallet hör också hushållens avlagda textilier, kartong-, glas-, metall- och plastförpackningar, returpapper, el- och elektronikapparater, lysrör och lågenergilampor, batterier, små ackumulatorer och blyackumulatorer, flytgasflaskor på 2–25 kg, små gasflaskor och patroner för gasolkök samt däck utan fälgar (högst 8 per gång).

Stationernas öppettider finns på adressen www.lsjh.fi/avfallsmottagning samt i Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab:s väggkalender som delats ut till hushållen.