Mindre lakvatten och effektivare tillvaratagande av deponigaser i Korvenmäki

Byggandet av yttätningsskiktet på avstjälpningsplatsen vid Korvenmäki avfallscentral fortsätter. Nu tillsluts och landskapsgestaltas ett 0,85 hektar stort område av deponin. Meningen med yttätningsskiktet är att täcka avfallsfyllningen med isolerande strukturer så att regnvattnet i fortsättningen inte når avfallsfyllningen. På samma gång effektiveras tillvaratagandet av deponigasen. I samband med grävarbetena kan det förekomma tillfälliga luktolägenheter, fastän luktolägenheterna kommer att minska när arbetet är klart. Arbetet med yttätningsskiktet utförs i mars–juni 2021.

Vid Korvenmäki avfallscentral tillsluts 0,85 hektar av avstjälpningsplatsen med ett vatten- och gastätt yttätningsskikt. L&T Teollisuuspalvelut Oy har inlett arbetet på deponiområdet i början av mars. I samband med grävarbetena frigörs luktande gaser från gamla avfallslager, vilket kan orsaka tillfälliga luktolägenheter. Entreprenaden uppskattas bli färdig i juni.

Yttätningsskiktet hindrar regnvatten från att tränga ner till avfallsfyllningen och förhindrar således uppkomsten av lakvatten som rinner ner genom avfallet. Samtidigt minskar behovet för behandlingskapacitet för smutsigt lakvatten. Yttätningsskiktet hindrar även deponigaserna från att nå atmosfären och minskar luktolägenheterna.

Återvunnet material utnyttjas i yttätningsskiktet

Ytskiktet som byggs i Korvenmäki består av ett gasinsamlingslager, en tätningsstruktur, ett täckdikningslager och ett jordlager. Gasinsamlingslagret installeras på den formade och komprimerade avfallsytan.

– I gasinsamlingslagret utnyttjas slagg från Vanda Energis avfallsförbränning samt bottenaska från Fortum Abp:s kraftverk i Nådendal, berättar byggnadsingenjör Tommi Itkonen från Sydvästra Finlands Avfallsservice.

Tätningsstrukturen förverkligas med en bentonitmatta. Bentonitmattan är det mest betydelsefulla lagret med tanke på kontrollen av miljöpåverkan.

– Den fungerar som isolering åt båda hållen. Under bentonitmattan samlas gaserna in och ovanom den leds det rena regnvattnet bort från deponiområdet med hjälp av täckdikningsmattan, förklarar Itkonen.

Ovanpå tätningsstrukturen och täckdikningslagret görs ett ytlager av rena jordmaterial. Ytlagret är en meter tjockt och fungerar som växtunderlag för växter.

Avstjälpningsplatsen vid Korvenmäki avfallscentral i Salo togs i bruk år 1999 och nu har dess östra del nått den nivå som nämns i miljötillståndet. Den västra delen av avstjälpningsplatsen tillslöts och genomgick landskapsgestaltning år 2014. Utnyttjningsgraden för kommunalt avfall på LSJH:s område var 98,4 % år 2020. Endast 1,6 % av den totala mängden avfall som mottogs slutdeponerades, alltså deponerades på avstjälpningsplatsen.