Praktiska klimatlösningar genom företagssamarbete

Pressmeddelande 30.4.2019
Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab (LSJH)
Lounavoima Oy
Salon Kaukolämpö Oy
Gasum Oy
Quantitative Heat Oy
Qvidja Kraft Ab

Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab (LSJH), Lounavoima Oy och Salon Kaukolämpö Oy har tecknat samarbetsavtal för inledande av tre betydande utvecklingsprojekt inom avfalls- och energihantering med Gasum Oy, Quantitative Heat Oy (Qheat) samt Qvidja Kraft Ab. Företagens nya innovativa teknik för produktion av biogas av brännbart avfall, lagring av värme som produceras i anläggningen på sommaren samt utnyttjande av växthusgasutsläpp från avfallshantering vid produktionen av biometan testas i anslutning till verksamheten vid ekokraftverket i Korvenmäki.

LSJH, Salon Kaukolämpö och Lounavoima har inlett ett samarbete med Gasum, Qheat och Qvidja Kraft. Målet är att företagens innovationer och nya teknologi ska testas och tillämpas i praktiken i Korvenmäki i Salo eller eventuellt också i andra av LSJH:s verksamhetsställen. Syftet med projekten är att hitta konkreta lösningar för att svara på klimatutmaningarna med hjälp av avfalls- och energihantering. Projekten utvecklar den regionala avfalls- och energihanteringen och har en mycket stor betydelse även nationellt och internationellt: utnyttjandet av avfall effektiveras och i bästa fall kan utsläppen förvandlas till värdefulla råvaror och därmed till en viktig del av den cirkulära ekonomin.

Biogas av brännbart avfall

Bland det brännbara blandavfallet som uppstår i hushållen finns det ca. 33 procent bioavfall, som är en värdefull råvara vid produktionen av biogas. Gasum, LSJH och Lounavoima utreder möjligheten att utnyttja bioavfallet som finns i det brännbara avfallet vid produktionen av biogas. En teknisk-ekonomisk förutredning i frågan har inletts där man utreder förutsättningarna och lönsamheten för biogasproduktion samt jämför lämpligheten av Toppå avfallscentral i Åbo och Korvenmäki avfallscentral i Salo för förbehandling av avfall och produktion av biogas.
– Som förnybar inhemsk energi har biogas en viktig roll när det gäller målen att minska trafikens utsläpp. För att nå målen krävs det en kraftig ökning av biogasproduktionen och utnyttjande av nya lösningar enligt det som föreslås. Den tekniska separeringen av bioavfall från brännbart avfall innebär dock inte att behovet av separat insamling av bioavfall försvinner, berättar Ari Suomilammi, ansvarig direktör för cirkulär ekonomi vid Gasum Oy.

Sommarens värme tas tillvara

Långsiktig lagring av värmen som ekokraftverket producerar utreds med en av Qheat skyddad teknologi, som bygger på användningen av ca 2 000–3 000 meter djupa geotermiska värmebrunnar. Utvecklingsarbetet sker i samarbete med Qheat, Salon Kaukolämpö och Lounavoima.
– När mer energi än vad som förbrukas produceras i förbränningsanläggningarna, som t.ex. på sommaren i ekokraftverket i Korvenmäki, kan man lagra värmen i värmebrunnar djupt inne i berggrunden. På vintern, när efterfrågan på energi överskrider ekokraftverkets produktion, hämtas den lagrade värmen för fastigheternas bruk. Det möjliggör flexibel lagring och överlåtelse av värme beroende på om det finns mer eller mindre energi än vad som förbrukas, förtydligar Miska Eriksson, VD för Qheat.

Biometan av koldioxidutsläpp

Målet med LSJH:s, Lounavoimas och Qvidja Krafts gemensamma projekt är att förvandla utsläpp till råvaror. Deponigas, som för närvarande inte kan utnyttjas på grund av sin svavelhalt, kan med Qvidja Krafts teknologi användas för att producera biometan. Istället för ett problem blir gasens svavelväte i denna process en råvara tillsammans med koldioxid. Qvidja Kraft utreder också möjligheterna att utnyttja sin förgasningsteknologi till att hantera olika avfallsmassor och vidare till att utnyttja produktgas vid produktionen av biometan. Det långsiktiga målet med forskningsprojektet i Korvenmäki är också att undersöka separeringen av koldioxid från ekokraftverkets rökgaser och förädla de till trafikbränsle.

– I Saloregionen inleder man nu i egenskap av föregångare det konkreta arbetet för att dämpa klimatförändringarna. De gamla teknologierna räcker inte till, och deras nyttograd är inte vettig. Implementeringen av nya innovationer kräver alltid lite mod och framför allt vilja att lösa miljöproblemen, konstaterar miljöpåverkaren och grundaren av Qvidja Kraft, Ilkka Herlin.
– Med lösningarna som nu är under utveckling kan man hitta ett alternativ till traditionell produktion av biobränslen, där produktionen tar plats från livsmedelsproduktionen eller där virkesavverknings- och drivningsmetoden minskar kolbindningen i marken, fortsätter Saara Kankaanrinta, den andra grundaren av Qvidja Kraft.

Ekokraftverket möjliggör projekten

LSJH:s mål är att förverkliga invånarnas avfallshantering på ett så miljövänligt sätt som möjligt, utveckla nyttoanvändningen av avfall, öka återvinningen och hitta nya sätt att minska klimatutsläppen från avfallshantering.
– Kommunernas avfallshanteringsbolag har en viktig roll i arbetet med att driva på den inhemska forskningen och den regionala affärsverksamheten. Projekten är ett konkret exempel på nya initiativ som förverkligandet av Lounavoimas ekokraftverk ger oss praktiska och ekonomiska möjligheter till, säger Jukka Heikkilä, VD för LSJH.

Lounavoimas VD Petri Onikki håller med.
– Våra samarbetspartner vill väldigt gärna utveckla sina innovativa lösningar vidare. När ekokraftverket är klart skapar det en tillväxtmiljö och en synergi som stöder dessa mål. LSJH och Lounavoima vill vara en tillväxtplattform inom cirkulär ekonomi för företag som utvecklar innovativa lösningar, konstaterar han.

Projekten presenterades på presskonferensen som hölls i Salo Korvenmäki idag, tisdagen den 30.4.2019.

Tilläggsuppgifter:

Gasums pressmeddelande 30.4.2019

Qheats projektpresentation 30.4.2019

Qvidja Krafts pressmeddelande 30.4.2019