Många skäl att kompostera
- Näringsämnen återförs till naturen.
- Du får mylla och jordförbättringsmedel till trädgårdens växter.
- Trafikutsläppen minskar då avfallet inte behöver transporteras långa vägar.
- Du sparar pengar då hemmets avfallskärl inte behöver tömmas så ofta. Kärlet för det brännbara avfallet kan tömmas med upp till 12 veckors mellanrum då matrester inte finns med bland avfallet.
På den här sidan har vi samlat tips du kan ha nytta av då du börjar kompostera. Du kan beställa en miljörådgivare och berätta om ämnet till gårdstalkot, föreningens möte eller något annat evenemang. Ytterligare information får du per e-post på kundtjanst@lsjh.fi eller genom att ringa 0200 47470.
Vad skall man ta i beaktan då man väljer kompostbehållare?
Du kan bygga kompostbehållaren själv eller köpa en färdig, som passar dina behov. För bioavfallet från en familj på fyra personer behövs en kompostbehållare på 150–400 liter. Om man förutom bioavfallet också komposterar trädgårdsavfallet i samma behållare lönar det sig att öka storleken på behållaren till 400–600 liter eller skaffa flera behållare.
Kompostbehållare i vilka livsmedelsavfall komposteras bör ha botten, väggar och lock som hindrar råttor och övriga skadedjur från att komma in i kompostbehållaren. Ifall kompostbehållaren används året om bör den dessutom vara värmeisolerad.
Då enbart trädgårdsavfall komposteras kan man också använda en sträng eller ett ramverk.
Vad lägger man i kompostbehållaren?
I kompostbehållaren kan man lägga hemmets och trädgårdens växtbaserade avfall, matrester och latrinavfall under förutsättning att komposteringen inte orsakar skada för trivseln, hälsan eller miljön. I den egna kompostbehållaren kan man även lägga livsmedel i vätskeform. Se mer i sorteringsanvisningarna för bioavfall.
Val av plats
En bra plats för kompostbehållaren är en lämpligt närliggande, jämn, vindskyddad och varm plats, dit solen inte gassar hela dagen.
Avståndet till närmaste brunn eller vattenområde bör vara minst 15 meter. Med tillstånd från grannen kan kompostbehållaren placeras mindre än 4 meter från tomtens gräns. Tillstånd från grannen behövs inte i de fall kompostbehållaren placeras på en plats som i byggnadstillståndsdokumenten reserverats för avfallshantering. På mycket små tomter kan man med kommunens miljövårdsmyndighet komma överens om avvikande placering av kompostbehållaren.
Hur får man komposten att fungera?
Inled komposteringen med att strö ut ett 10–15 cm tjockt lager grovt strömaterial av flisade kvistar och ris på bottnen av kompostbehållaren. Detta fungerar som ett täckdike. Därefter kan du börja lägga bioavfall i kompostbehållaren. Nedbrytningen går snabbare till om du styckar stora livsmedel till mindre bitar innan du lägger dem i behållaren. Täck varje bioavfallsparti med ett tunt lager strömaterial (till exempel flisade kvistar, förna, kutterspån eller något annat strömaterial).
För att fungera behöver komposten syre, fukt och näringsämnen i lämplig förhållande. Tillförsel av syre kan försäkras genom att tillägga grovt strömaterial samt genom att blanda om och luckra upp kompostmassan alltid nu och då. Om kompostmassan känns torr kan den vattnas med vatten. Tumregeln är att det finns tillräckligt med fukt ifall kompostmassan känns fuktig när man pressar den i näven. En välfungerande kompost värms tillfälligt upp till 40-70 grader, sjunker kraftigt ihop och doftar av varm, fuktig mylla, då man öppnar locket. kontinuerlig tillförsel v bioavfall håller kompostens mikroorganismer igång och komposten varm.
Färdigt!
Kompostmassan är färdig för efterkompostering när allt avfall har förmultnat till mörkbrun humus. Man kan efterkompostera massan till exempel i ett ramverk eller en sträng som täckts med plast. Efter 6–12 månader kan myllan användas som täckningsmaterial eller så kan den blandas in i ytjorden. Kompostmassa som används som växtunderlag bör vara väl mognad. Latrinavfall bör efterkomposteras i två år på grund av hygienskäl.
Lösningar till de vanligaste problemen
| Problem | Orsak | Lösning |
| Det finns myror i kompostbehållaren | Komposten är för torr | Vattna med ljummet vatten och blanda om |
| Komposten luktar/ komposten blir inte varm | Kompostmassan är för våt och tät | Tillsätt strömaterial och blanda om |
| Det finns flugor, fluglarver eller flugägg i kompostbehållaren | Komposten har inte varit ordentligt täckt eller så är massan för våt eller tät | Vänd kompostmassans ytdel (där flugorna, larverna och äggen finns) in i det heta mittpartiet (det vill säga kompostens varmaste del) och använd vid behov pyretrinbaserat bekämpningsmedel som bryts ned i komposten |